Sommarens flykt över ens liv. Tiden säger bara hej och far sin kos snabbt att man sällan hinner fånga den och hejda den ett slag. Det är mitt stora problem med tiden i mitt liv. Den vill inte låta sig hejdas. Det är helt enkelt jag som måste följa med...hänga med. Vare sig jag vill det eller inte. Jag försöker njuta av varje sekund. 
 
 
Tiden går snabbare när man har barn. 
När orden kommer och flödar fram. När krypet övergår till stapplande steg. Snart står han i dörren och säger hejdå morsan å drar ut på äventyr i stora vida världen.
 
Kluven känsla med föräldraskapet. Man vill ge de sina stora friheten samtidigt man vill hålla dom kvar så länge det går och få njuta av deras vackra egenskaper.
Barnen ger en obegränsat med kärlek men det är kärlek under frihet och respekt och ansvar då man skapar barnens första grogrund för framtiden. 
Att bara helt enkelt göra sitt bästa för dem 
 
Enkelt men så komplicerat på en och samma gång. 
Kärlek känns... och det rejält. Enkel och komplicerad.